KEXET GÄSTBLOGGAR




tjosan på er!
david undrade ifall jag ville gästblogga här hos honom ikväll, och jag svarade med ett kort och kraftigt: "JA". jag är kexet, eller kecka (egentligen heter jag rebecka, men det är det iprincip ingen som kallar mig);
en 17 åring som påbörjar sitt liv som myndig på samma dag som detta års sommarlov infaller, den 4 juni. (tror det är svårt att time:a sin födelsedag på bättre sätt).
jag har lätt att tycka om och svårt att hata, -bortsett från gymnasiet där jag som bäst kämpar mig igenom det 2:a året, och som iprincip är min totala motsats; strukturerat, organiserat, matematiskt, grammatikaliskt, teoretiskt och enformigt. men annars. ...annars hatar jag ytterst sällan saker.
efter att jag tagit studenten (just nu ser inte det speciellt lovande ut med usla betyg och noll motivation, men jag tror stenhårt på "vill man så kan man".) drömmer jag om att ta ett mellanår och sitta någonstans på en segelbåt klinkandes på en gitarr, eller att bo i en liten håla på den franska västkusten och hyra ut surfbrädor. sen funderar jag på att flytta till sverige alternativt danmark och studera något inom musik/formgivning.
jag är ett matvrak ut i fingerspetsarna, otroligt osmidig och klantig vilket gör att jag ofta snubblar och har benen täckta av blåmärken, en livsnjutare, en chillare, en kalasfirare och troligen en hippie i mitt förra liv,
och man vet aldrig vad detta inlägg kan komma att resultera i.

(det är rätt fascinerande hur länge folk kan snacka om sig själva... människor är fascinerande.)





jag tänker mycket. ibland påtok för mycket, och det är inget jag rekommenderar.
men när man lyckas tänka sådär i lagom stora mängder, brukar det oftast vara ett smart drag att fundera lite.
jag har under det senaste året tänkt på hur otroligt viktigt det är att få syssla med sånt man tycker om,
och blev helt rasande arg när jag i höstas läste en "ledare" i Vasabladet, i vilken en politiker i helsingfors regionen uttalade sig om arbetslivet och vad dagens unga borde gå efter när de väljer att studera och utbilda sig inom diverse branscher.
jag tänkte att vi kunde ta och kika lite på vad jag skrev då:
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

" imorse slog jag upp Vasabladet i skolan.
det första mina ögon fastnade på när jag vände upp sida 1 var en text skriven av en lite högre uppsatt farbror från helsingfors.

rubriken löd nånting med att "fel studier leder till stora problem i framtiden" ..eller något ditåt.
farbrorn förklarade för den kommande generationen människor som skall ut i arbetslivet, att det är mycket viktigt att tänka på vad man väljer att studera.
väljer man att studera något skall man vara säker på att man vill syssla med det i framtiden också, eftersom att vi i dagens läge omskolar eller byter bana och utbildar oss på nytt, allt för mycket.
man ska välja studierna, inte med tanke på vad man intresserar sig för, utan vilka möjligheter som det kommande jobbet sedan ger. som exempel gav han en pojke som var intresserad av spanska.

enligt farbrorn borde den språkintresserade pojken inte bli språklärare. istället rekommenderade farbrorn honom att bli rörmokare, eftersom att rörmokare bla. är mycket friare i sina yrken iochmed att lönerna går att diskutera på ett helt annat sätt än om man är lärare och hör till något lärarförbund eller en fackförening, och man kan välja att gå i strejk om det så behövs på ett mycket lättare sätt.
han tillade dock, att pojken fortfarande kan behålla sitt språkintresse som en fritidssysselsättning.

förståss har farbrorn rätt till en viss del om vissa saker.
men att råda folk att välja jobb, inte efter det man brinner för, utan efter lönen eller liknande, känns väl ändå fel.
förståss, vill man välja jobb på det sättet så ska väl ingen hindra en från det heller, men rätt tycker jag inte att det är. alls.
ett helt samhälle med människor som inte jobbar med det dom tycker om, det blir bara en katastrof.
och NÅGON måste bli lärare. lika som att någon MÅSTE bli rörmokare. och varför låta den språkintresserade killen bli rörmokare, när han kanske hatar rör, medans det någon annanstans i landet finns en person som älskar rör, men hittar inte någon ledig tjänst eftersom att tjänsten är upptagen av en massa språkintresserade människor?
istället måste den rör-intresserade människan utbilda sig till lärare.. och då drabbar det ju i sin tur kommande generationer när dom får en dålig lärare som inte bryr sig ett piss om språk, utan vill syssla med rör istället?
"

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
jag blev lika upprörd som när en pensionär råkar glömma kvar sina bakverk i ugnen.
nu kan jag egentligen bara utgå från mig själv, och mina egna erfarenheter,
men efter att ha gått 1½ år i en skola där jag absolut inte under några omständigheter alls ville börja, men blev tvungen att börja där iallafall, kan jag bara föreställa mig hur det skulle vara att:
1) STUDERA i FLERA ÅR för att få en utbildning i ett yrke man inte ens är INTRESSERAD AV
och sedan
2) JOBBA i FLERA ÅR med något man inte vill jobba med,
och hela tiden veta och känna att "nej, det är inte dethär jag vill göra".

vad dendär snubben tänkt med har jag fortsättningsvis svårt att förstå idag.
så, avslutningsvis, hoppas jag att ni där ute väljer med hjärtat snarare än med hjärnan när det gäller er framtid (det bästa är kanske en mix av båda delarna), eftersom att det just är er framtid, -DIN framtid, och det är upp till DIG vad du vill och delvis kan göra av den.


tack david för att jag fick avreagera mig lite här,
hoppas du haft en fin fredagskväll!
jag slänger in ett foto på oss två här nedan.
PEACE & LOVE
/ K





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0